Framtidens stapelföda
Nötter kan komma att spela en nyckelroll i vår framtida matproduktion, eftersom de kan uppfylla många funktioner som vårt krisande samhälle är i stort behov av. Odling av nötter istället för ettåriga grödor kommer att ge oss en mindre sårbar matproduktion, en ökad biologisk mångfald, ett minskat utsläpp av växthusgaser, och en dämpad övergödning. Vi kan skapa olika agrofoerstrysystem i olika typer av miljö som t.ex:
Om vi planterar några nötträd och hasselbuskar idag, kan skörden från dessa täcka hälften av familjens kaloribehov om 10-20 år. Läs om denna beräkning under rubriken ”Hur många nötter?” längre ner på den här sidan.
– i villaträdgårdarna
En lummig plats under ett valnötsträd.
Klimatet är mildare i städer än utanför dem, tack vare alla hårdgjorda ytor och husfasader som lagrar solens värme. Här kan vi även odla mer värmekrävande arter som t.ex. turkhassel, hickory eller ädla sorters valnöt, som kanske inte går att odla i naturen. Vi kan odla våra grödor direkt där konsumenterna finns. Nötter skräpar inte heller ner på samma sätt som t.ex. fruktträd gör, vilket ofta används som argument mot att välja ätbart i stadsmiljö. De attraherar fåglar och ekorrar, men inte getingar och råttor, och luktar i regel inte illa när fruktköttet börjar ruttna. Nötternas tjocka skal gör de dessutom okänsliga för luftföroreningar och därför är träden också lämpliga som barriär runt andra ätbara grödor.
– i stadsparkerna
I få svenska Städer finns det så många nötträd som i Enköping.
Valnötsträden i den här parken ger både skugga och mat.
På befintlig åkermark kan vi t.ex. anlägga ”alléodlingar” där träd och buskar planteras i rader med tillräckligt avtånd till varandra. Mellan dessa rader kan vi fortsätta odla ettåriga grödor, men nu på en mycket bördigare jord som inte torkas ut av sol och vind och får nödvändiga näringsämnen och mineraler från svamparna som träden samarbetar med. Trädens rötter håller jorden lucker, fuktig och syresatt, och löven gör den mull- och näringsrik.
På befintliga betesmarker kan vi plantera träden glest utspridda och på så vis bedriva ett så kallad ”betesjordbruk”. Markvegetationen får då fortfarande tillräckligt med ljus och vatten för att kunna växa ordentligt, men betsdjuren hittar skugga och vindskydd som de behöver.
Längs vattendrag mot jordbruksmark kan vi anlägga matproducerande ekosystem som hindrar näringsämnen att läcka ut från åkern i vattnet. I dessa ”buffertzoner” kan nötträd utgöra stommen och kombineras med en mångfald av bärbuskar, fruktträd och klängväxter.
Alla dessa ”agroforestrysystem” kan binda mer koldioxid i marken än betesmarker och åkrar utan träd. De kommer också att sammanlänka olika livsmiljöer med varandra då de utgör viktiga spridningskorridorer som säkrar artrikedomen i odlingslandskapet.
– i jordbrukslandskapet
En alléodling i Ontario, Kanada, där majs odlas på 15 m breda remsor mellan trädrader av svart valnöt.
Ett gammalt betesjordbruk i Ticino, södra Schweiz, med glest utspridda, stora träd av äkta kastanj restaurerades i 1990-talet.
...bidrar kraftigt till utsläpp av växthusgaser, utarmning av biologiska mångfalden och övergödning av sjöar och havet. Svenska åkermarken släpper ut dryga 4 miljoner ton växthusgaser per år, vilket motsvarar ungefär 8% av Sveriges samlade utsläpp i landet. Av Sveriges 4’520 rödlistade (utrotningshotade) arter, är mer än 40% hemmahörande i jordbrukslandskapet. Mer än hälften av kvävetillförseln och 40% av fosforutsläppen till Östersjön härrör ifrån det industriella jordbruket. Sveriges självförsörjningsgrad är nära noll. Både vårt beroende av konstgödsel och livsmedelspriserna kommer att öka dramatiskt, om vi inte lyckas ställa om produktionen av våra stapelgrödor.
Dagens jordbruk
Stora monokulturer av årsgrödor släpper ut växthusgaser och konstgödsel, utarmar biologiska mångfalden och jorden.
Huvudsyftet med jordbruket är att producera kalorier i form av kolhydrater, fett och protein till tamdjur och männsikor. Vi äter årligen i genomsnitt per person ungefär 61 kg mjöl från ettåriga sädesslag, 80 kg potatis, 80 kg kött, 130 kg mjölkprodukter, 15 kg matfett, 15 kg ägg och 40 kg socker. Den största delen av vårt näringsintag består av kolhydrater, protein och fett, därifrån vi får våra kalorier vi behöver. Enligt Livsmedelsverket ska 45-60% av kalorierna komma från kolhydrater, 25-40% från fett och 10-20% från protein.
En betydande del av detta kaloriintag skulle kunna komma från nötter som har ett större kaloriinnehåll än de flesta ettåriga grödor. Det skulle både göra jordbruket mer hållbart och främja vår hälsa. Enligt en omfattande studie genomfört i uppdrag av Världhälsoorganisationen WHO är ett för litet intag av nötter den tredje största kostrelaterade riskfaktorn för försämrad hälsa i EU. Enligt studien är det tom. viktigare att äta tillräckligt med nötter och fettrika frön än att äta baljväxter och minska intaget av läsk.
Nötter som stapelföda
Olika nötters näringsinnehåll och produktivitet i jämförelse med i Sverige odlade årsgrödor.
Om vi antar att vi vill täcka hälften av kaloriintaget med nötter, behövs det ungefär 250 g stärkelserika nötter som kastanjer eller ekollon, och 50 g fettrika nötter som hassel eller valnöt per dag och person. Då motsvarar fördelningen av kalorierna ungefär Livsmedelsverkets kostråd. I så fall skulle det räcka om varje människa har en ek och ett kastanjeträd för att täcka halva kolhydratsbehovet, och en hasselbuske och ett halvt valnötsträd för att täcka halva fettbehovet. Totalt behöver dessa växter en yta på 475 m2. Sammanlagt skulle svenska befolkningen då behöva 475’000 hektar för att täcka hälften av vårt kaloribehov med nötter. Det är ungefär så mycket som täcks av Sveriges alla villaträdgårdar och större tätorternas grönområden. Det motsvarar också ungefär skogsmarkens areal som slutavverkas och återplanteras på två år.
Hur många nötter?
En valnötsodling med 450 träd i södra Baden, Tyskland som började planteras i 1950-talet.
Även om vi är vana vid att vår mat mestadels kommer från ettåriga åkergrödor, behöver det inte förbli så. Vi behöver tvärtom göra oss mindre beroende av fossilberoende insatsmedel. Vi behöver satsa på grödor som klarar ett alltmer extremt klimat bättre än dagens känsliga ettåriga. Vi behöver odlingssystem som dessutom bygger upp den biologiska mångfalden istället för att utarma den. Tekniken för det finns redan idag och går under samlingbegreppet ”agroforestry”. Och nötter kommer att få en nyckelroll i framtidens agroforestrysystem som kan vara räddningen av vårt krisande jordbrukslandskap.
Kostomställning
Valnötsolja
Bröd med kastanjemjöl.
