Skolgårdar
Gröna skolgårdar för social och biologisk mångfald
Jag har tillsammans med flera samarbetspartner beprövat ett grundkoncept för lek- lär- och ätbara, gröna skolgårdar för en 'likvärdig' och 'skapande' skola.
Konceptet går ut på att en del av skolgårdens hårda ytor förvandlas till en grön oas för trygg lek och rollspel/utforskande. En samlingsplats kring sittplatser och gömställen bland en artrik växtlighet. Vår erfarenhet är att en sådan plats erbjuder en efterfrågad lugn miljö för framförallt yngre barn och barn med behov av särskilt stöd. Vi lägger stor vikt på att platsen förblir tillgänglig för alla elever. I motsats till en klassisk skolgård i form av en öppen asfaltyta som främjar en mer hierarkisk rastverksamhet, blir en sådan berså till skolgårdens hjärta för likvärdighet.
Vi gör genomtänkta, behovsanpassade växtval, så att planteringarna kan utgöra föremål för praktisk undervisning. Målet är att bygga upp ett litet ekosystem med stor biologisk mångfald, som producerar mat i form av frukt, bär och blad, samt erbjuder habitat åt nyttodjur. För att tydliggöra och underlätta för denna funktion, sätter vi upp växt- och informationsskyltar. I planteringsarbeten och skyltproduktionen kan vi involvera eleverna inom ramen av anpassade biologikurser, vilket ökar medvetenhet och kunskap om platsens värde.
Pedagogiska inslag
Meningen med växtligheten är att naturen känns närvarande och levande, samtidigt som den producerar mycket ätbart och på annat vis användbart. Nyttolunden är en mindre skogsträdgård med ett självreglerande ekosystem som i ett skogsbryn, men är inriktade på matproduktion och vacker blomning. Vi vill plantera vackra och nyttiga växter som i en trädgård, men framförallt fleråriga växter som ska etablera sig i symbios med varandra och förbli kvar i jorden i form av ett djupt och sammanhängande rotsystem, med förhållandevis litet krav på underhållsarbete.
Nyttolund för biologisk mångfald som erbjuder spontana mellanmål
För att planteringarna ska kunna motstå skolgårdens slitage från lekande barn, väljer vi motståndskraftiga sorter, både snabbväxande som tål att grenar går av och kan ersättas genom en snabb tillväxt, och långsamt växande buskar som bildar ett slitstarkt grenverk.
Vi varierar också plantavstånd så att det bildas tätare bestånd med naturliga gångar emellan. Dessa gångar markerar vi med inramningar och ett ytskikt av näringsrik grus (biokolmakadam) som inte kan kompakteras, vilket erbjuder optimala förutsättningar för växternas rotutveckling. Mitt bland övriga växtligheten, kan vi tillsammans med eleverna plantera och fläta 3 pilkojor för lugn lek i mindre grupper. Genom att skapa dessa ytor som bjuder in eleverna att vistas på, hoppas vi att andra ytor får bli lämnad i fred på köpet, utan förbud som behöver skyltas och ständigt upprepas.
Lek i växtmiljö
Under de första ca 3-4 etableringsåren måste rabatterna avgränsas med ett provisoriskt staket, för att garantera en säker tillväxt. Vi föreslår ett spjälstaket i hassel eller kastanj (75cm högt), uppsatt på stolpar i lärk eller kastanj med ca 150 cm avstånd. Pilkojor kan ofta öppnas och tillgängliggöras för eleverna redan ca 1,5 år efter plantering.
Etablering
